Känner mig som en sån här idag...
Men jag tror väl att åsnor är ganska trevliga djur.
Tjuriga och envisa kanske, och det är sån jag är den här veckan.
Anledningen är att jag
måste vara det för att få någonting att fungera.
Jag har en hel liten hög med konstiga papper som jag måste ringa olika företag och myndigheter om.
Det tar ju timmar!!!
Och ofta möts man av något som gör att man måste börja om från början vilket gör mig GALEN!
Men skam den som ger sig!
Från och med idag har vi bredbandstelefoni!
Eller rättare sagt ingen telefoni alls.
Och då ringer man Telia från mobilen och hamnar i en tjugo minuter lång kö.
Nej tack, jag har ingen lust att sitta och hänga i mobilen i tjugo minuter.
Så jag går över till Telias chatt (något jag i andra fall rekommenderar, det är jättesmidigt!).
Så skriver de: "Har du en tredelad telefonkabel?".
Vet inte ska kolla...
Och hur kollar man det? Jo, man måste ju dra ut kabeln och kika (eller, det kanske man inte behöver men det trodde jag att man behövde...) och vad händer då?
Jo, chatten avbryts ju eftersom modemet inte längre har kontakt.
Börja om från början. Med ny handläggare.
Prova att sätta in telefonen direkt i modemet!
Ja, visst!
Chatten avbruten.
osv.
Får kämpa emot lusten att slänga ut både telefon och modem genom fönstret!
Samtidigt strider jag med försäkringsbolaget om var min trasiga bil ska ta vägen... Den här striden sker via telefonen, som nu alltså är stendöd. Min bil har ett mystiskt elfel som inte George blir klok på, alltså vill vi ha den bärgad till en Chryslerverkstad. Den ligger i Kalmar och det tycker försäkringsbolaget är hemskt långt. Istället vill de bärga bilen till en vanlig bilverkstad inne i stan, vilket vi vet inte kommer hjälpa.
Och högen med samtal att ringa bara växer här på bordet.
Men det är lättare att beta av högen med en fungerande telefon...
Men, som sagt, jag är envis och kämpar vidare!
