I morse när jag vaknade så var jag säker på att jag hade fått en hjärnblödning.
Så fort jag rörde mig så gungade hela världen, det gungade så att jag höll i mig i sängen!
George vaknade och stirrade på mig.
Jag kunde inte ens förklara vad det var för fel men tårarna rann.
När jag låg helt stilla så klingade det av och jag kände mig ganska normal.
Jag fick hjälp upp och kände mig sakta lite bättre, men jättetrött och så fort jag la mig ner så började yrseln igen. Det var så läskigt!
Jag insåg hur fort det kan gå, hur snabbt allting kan ändras och bli till något helt annat än vad man har planerat. I tanken var jag ju helt upptagen med hur jag ska återställa min bokföring, som jag nu fått veta att de lyckats rädda men jag kommer att behöva mycket hjälp av duktigt folk för att hämta in den filen i bokföringsprogrammet igen eftersom den inte sparats som en vanlig backup.
Men så plötsligt tänkte jag: Tänk om jag dör! Och då var bokföringen helt otroligt oviktig plötsligt.
Det jag har fått är "Lägesyrsel" som är nog så illa men bra mycket bättre än både hjärntumör och stroke.
När jag googlar runt inser jag att det kan bli ett litet helvete av det med om man har otur, men inte farligt i alla fall. Det beskrivs så här:
Godartad lägesyrsel beror på att balanskristaller har lossnat från sin plats i hinnsäcken och fallit ned i någon av balansorganets båggångar eller att de fastnat på någon av gångarnas receptorer.
Jag hade aldrig hört talas om det här, men det är tydligen inte helt ovanligt.
Fruktansvärt läskigt var det i alla fall.
Jag trodde inte att man kunde ha så häftig yrsel.
Datorn går inte att rädda i alla fall, den hade nog ändå gjort sitt. Bokföringen och eventuellt bilderna går att rädda. Nu ska jag köpa en ny, fin dator som ska vara min privata!