Min lugna sköna helg blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.
På lördagen vaknade jag tidigt och innan resten av familjen vaknade och la beslag på datorerna så tänkte jag uppdatera verkstadens hemsida lite. Det var små förändringar jag skulle göra och när jag sparade och publicerade hemsidan så vips var den helt kraschad!
Det fanns ingen text och inga bilder kvar.
Jag slet mitt hår och ringde mamma och tänkte att hon nog visste vad jag skulle göra.
Men vi lyckades inte få tillbaka sidan och den gick inte att reparera heller.
Så min lördag gick åt till att bygga upp en helt ny hemsida åt George. Det tog hela dagen att hitta alla bilder och få ordning på sidan. Den är fortfarande inte helt klar men åtminstone så pass okej att jag kunde publicera den. Och det här var inte alls vad jag hade tänkt att lägga lördagen på!
Men så är ju teknikens alla under, att man bestämmer inte riktigt själv längre.
För när jag var klar med hemsidan så skulle jag sätta mig vid teven och då hade digitalboxen slängt om alla kanaler så att de låg i en helt annan ordning. Det är precis så där det är. Saker bara händer.
♥ ♥ ♥
Så jag blev inte ett dugg förvånad i morse när datorn inte gick att starta.
Svart skärm bara.
Så det blev söndagsmorgonen - att väcka liv i en död dator.
Och det gick ju det med.
När jag var klar så tänkte jag åka och kasta återvinningssopor så jag fyllde bilen med alla påsar...
Men, nej just det, den startade ju inte så klart!
Bil nummer 4 den här veckan - stendöd!
Jag ringde George (vilken himla tur att jag bor med en bilmekaniker egentligen...) som sa att det nog var batteriet och att jag kunde prova med ett annat batteri och startkablar.
Rött till + . Jo jo det där börjar jag ju lära mig.
Så jag slängde fram batteriet (som jag nu för tiden kör omkring med i bakluckan) och kablarna och det hände verkligen ingenting. Ungefär i den vevan kom George hem så jag tog loss startkablarna från bilens batteri och slängde ner dem på marken bredvid det andra batteriet och George började undersöka startmotorn.
Han ställde sig lite över batteriet som stod i snön och då ser jag att... det brinner!
Små gulliga lågor flammade upp från batteriet och startkablarna.
George, som redan var på hemskt dåligt humör, var helt fokuserad på motorn och höll ju på att brinna upp så jag knuffade honom åt sidan och sa att det brann.
Det tyckte inte han var så där jättekul, faktiskt. Tydligen kunde inte de där kablarna nudda varandra - vem visste väl det? George släckte min lilla brasa och under dagens lopp så fick jag en ny startmotor till bilen så nu fungerar den (tills i morgon)...
Så man kan ju utan överdrift säga att hela min helg har gått åt till att lösa oplanerade tekniska fel.
Inte vad jag drömde om direkt när det var fredag och jag såg framför mig en ledig, lugn helg.
